"Man ska ha husvagn"

Till och från genom åren har jag funderat på hur olika vi människor är när det kommer till semester. Alla vill vi ju såklart ha en njutningsfull tid med möjlighet till vila och vackert väder. Vädret får vi ta som det kommer, men den njutningsfulla tiden och vilan, den ser då väldigt olika ut. Om jag går till mig själv så är en bra ledighet en period där jag får vara i fred från människor jag i övrigt träffar ganska ofta, med undantag från familjen vill säga. Jag behöver mycket ensam tid, energipåfyllning från naturen, och även enstaka dagar uppleva vänners glada skratt och sång. Andra människor värdesätter sin ledighet på ett helt annat sätt än jag. Det ena är inte mer rätt än det andra. Jag bara talar om att vi är väldigt olika. Tankarna kring de här olikheterna aktualiserades i dag när jag diskuterade dem med en arbetskamrat. Det visade sig att vi båda två är ganska fascinerade över fenomenet "husvagnsfolk". De som faller in under den här gruppen är naturligtvis också olika, jag vet det, men de jag skriver om existerar faktiskt. Jag tänker främst på de som har fyra eller fem veckors sammanhängande semester, låt säga under "industrisemestern". De putsar upp och packar sin (mycket dyra) vagn, sätter fart mot en välkänd camping på öst eller västkusten ("vi ligger alltid där") där de med all säkerhet kan räkna med att ha minst fem eller sex arbetskamrater som grannar, slår upp sitt pick och pack, och lever samman med dessa på en minimal yta under flera veckors tid. Man turas om att diska, gå på muggen, duscha, bjuda till grillkväll, flörta med grannens partner, passa varandras ungar, gå till Systembolaget, spela på travet och så vidare. Har man tur sköts detta i strålande solsken, har man otur regnar det så man får en pool i förtältet. På dagarna ska man hinna med att morgonjogga, cykla till närbutiken, spela minigolf, gå på strandpromenaden, bada, fiska och åka båt. På kvällen ska man hinna fixa sig snygg, få ungarna att somna, korka upp vinet och plocka fram alla tänkbara alkoholhaltiga drycker. Gud nåde den som missar detta en ledig kväll, att fyllna till! Tänk vad fantastiskt att få berusa sig i sin lilla trädgårdsruta framför vagnen, snubbla över det lilla låga staketet in till grannens, och kanske där få möjlighet att "känna lite" på den som grannen kramar om nätterna. Extra mysigt blir det om Christer Sjögrens djupa stämma ljuder i bakgrunden. Aftonen avslutas med en spya bakom en bil, och efterkommande vecka går snacket om vem som lagt just den "pizzan" vid just den bilen. För mig är detta ett fascinerande sätt att tillbringa sin semester, jag inser att det är långt i från det som för mig är den ultimata ledigheten. Men eftersom det nu är så många som väljer att göra så här, så måste ju det betyda att jag har missat något, för husvagn det ska man ju ha!

© Petra Pantzar