Den lille mannen, vem är han? Ja, nu menar jag inte Victoria Silvstedts bihang, utan en helt annan man. Den lille mannen är för mig nämligen mannen som psykiskt och fysiskt ger sig på kvinnor, barn och djur för att förlösas från sin egen ångest. Vi kan alla bara spekulera i vad som ligger bakom att en kille växer upp och bara blir en liten man - inte en stor. Det finns säkerligen många gemensamma nämnare för dessa män, men sannolikt också flera olikheter.
Vi har alla mött någon man som kritiserar sin kvinna inför öppen ridå, eller tillrättavisar sina barn på ett bryskt sätt, eller rycker tag i sitt djur på ett ovanligt hårdhänt manér. Då tänker vi ”om han gör så här när alla kan se honom, hur gör han då där hemma i avskildhet?” Vi skakar på huvudet, blänger illa, och i få fall säger vi till honom att han gör fel. Sedan går vi vidare, förfäras och berättar för någon vi känner att ”i dag såg jag en man som…”
Jag kan säga att jag har förståelse för att viss bakomliggande problematik hos den lille mannen kan skapa just en liten man, men jag kan definitivt inte försvara hans agerande. Jag anser att när du är vuxen så har du ett ansvar att bearbeta sådant som orsakat skador på din personlighet. Du har ett ansvar gentemot dig själv och mot omgivningen att bli en så hel och välfungerande individ som möjligt. Det finns många olika vägar att själv komma till rätta med att bli en bättre människa, och det finns mycket hjälp att få. Vilket ansvar har vi runt omkring? Ska vi nöja oss med att förfäras och skaka på huvudet åt den lille mannen? Ska vi nöja oss med att läsa i tidningen att ytterligare en kvinna har dödats av sin man?
Nästa gång du träffar en liten man, konfrontera honom, lyssna på honom, visa honom vägar till professionell hjälp och självhjälp. När du träffar den lille mannens familj, visa att du finns där, lyssna och erbjud dig att bli deras livlina tills mannen växt upp och blivit stor. Vid det laget har förhoppningsvis familjen hittat styrkan att klara sig på egen hand.